onsdag 1 oktober 2008

En dag på jobbet

De flesta dagarn på jobbet är roliga, idag var inte en av de dagarna. Blev skickade på en konferens av någon i hemmaregionen som tyckte att ämnet verkade så intressant och absolut ville att vi på CS skulle bevaka. Konferensen handlade om typ kooperativa företag inom den sociala sektorn, ärligttalat förstod jag aldrig riktigt. Det var så totalt ointressant i mina öron samtidigt som jag visste att jag var tvungen att hålla mig nåt sånär proffesionell. Konferensen hölls i en lokal som verkade vara hämtad direkt från gamla öst och luktade som det brukar lukta i gympasalar. Total kontrast mot den toppmoderna lokal på regionkommitén där jag var på konferens förra veckan men så är Bryssel, standarden är väldigt varierande. Tolkarna var inte nån höjdare eller och lite då och då blev det problem med frekvenserna så två språk låg på samma kanal. Sen har jag märkt att även om jag inte har något problem med att förstå engelska är det väldigt lätt att råka "stänga av" hörslen när det blir tråkigt, det är farligt. Det jag bidrog med på konferensen var att dra ner medelålder. De flesta andra deltagarna var män i medelåldern från de sydliga delarna i Europa. Jag stod ut ganska mycket om vi säger så. Orkade inte mingla under pauserna, kände inte att jag hade något att säga till nån annan. Som tur var hade jag varit smart nog att packa ner en bok, "Zlatan är Zlatan", om de italienska gubbarna såg vad jag läste måste det ha gett mig lite pluspoäng åt minstonde. Det var även en italienare som var värdar för konferensen vilket gjorde att allt vad tidsprogram gick åt skogen. Jaja, jag hade min bok att läsa innan det började 25 minuter försenat. Dagens roligaste var annars den svenska moderator som höll i förmiddagsdelen. Han såg till att vi kom ikapp tidschemat en hel del och fick dessutom in en kaffe paus, det är ordning på svenskar. När pausen var slut och han skulle försöka samla in allt folk sa han på svenska i micken "jag faktiskt att vi ska börja nu". Ingen förstod honom eller reagerade utan jag som började skratta för mig själv bak i mitt hören. Enligt deltagarlistan var jag också den enda svensken på plats.

Annars är det bästa av allt är att fortsättning följer halva dagen imorgon också.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Salut mon amie.
J'espère que tu as un bon week end à Malmö chez mama.
Nous parlons Lundi,

Bisous

Emilia sa...

Ha, jag tror faktiskt att jag förstår vad du har skrivit!