Tid för att reflektera

Som de flesta som har läst denna blogg under hösten säkert har märkt har jag uppdaterat dåligt den senaste tiden. Inspirationen har försvunnit någonstans på vägen. Men jag känner ändå att det kan vara bra med ett sista inlägg. Om 4 dagar är jag, om allt går som det ska, hemma i Malmö.

Dessa månader i Bryssel har varit en berg- och dalbana. Ibland har det varit himmel, ibland helvete. Men en sak är säkert, jag skulle inte vilja ha dem ogjorda. Jag har fått några riktiga tankeställare. Första månaden var allt nytt och spännande. Det kändes stort att befinna sig i Europas maktcentrum, jag lät mig imponeras. Det kändes overkligt att träffa parlamentsledamöter, ambassadörer och andra människor med högt uppsatta jobb. Jag svalde allt utan att tänka kritiskt. Men allt efter tiden har gått har mina ögon öppnats och jag har börjat tänka. Det finns så mycket yta och falskhet i denna stan. Makt, pengar och karriär kan förändra människor. Även om avstånden till toppen inte är långt här så är det ändå en väldigt hierarkisk värld. Alla ska veta sin plats. Det har varit gånger när jag har velat spy på mig själv för att jag har tvingast vara ”övertrevlig”, det har inte känts äkta. Vad hände med vanlig äkta trevlighet? Vet inte hur jag ska förklara skillnaden men den finns där.

Mammas olycka i slutet av september har naturligtvis påverkat mig. Den fick mig att inse att livet kan ta slut imorgon och då vill jag inte sitta och vara olycklig idag. Jag måste ta vara på mitt liv och de människor som betyder något. Det har väckt många gamla känslor också, minnen från tiden när pappa var sjuk. Känslan av maktlöshet i situationen har nog varit den värsta. Det är inte kul att vara i ett annat land när någon man älskar är sjuk. Hade inte olyckan inte hänt är jag säker på att min tid i Bryssel skulle ha varit annorlunda. Jag kan känna mig bitter för att det skulle hände precis när jag var här nere och på mig själv för att jag har låtit det förstöra för mig.

För många av de människor som jag har träffat i Bryssel är karriären allt. Jag har kommit fram till att jag inte är en av dem. Visst jag vill tjäna en massa pengar och vara ekonomisk oberoende men inte till vilket pris som helst. Det finns mycket annat i livet som betyder något. Jag är glad att ha fått den insikten. När jag åkte ner här var det en av sakerna jag ville testa, om jag verkligen skulle trivas i en sådan miljö. Svaret blir nja, tveksamt.

En av de jobbigaste sakerna har varit att det aldrig har funnits en chans att andas. Jag har levt i en bubbla. Ibland har det känts som att sitta inspärras i en bur och inte kunna komma ut. Jag har blivit placerad här med människor som jag inte själv valt. Det har inte varit som att ha ett vanligt jobb där du kan gå hem och umgås med vem du vill. Här har utbudet vara begränsat och det enda vi har haft gemensamt har varit att vi råkat hamna som praktikanter samtidigt i Bryssel. Det betyder inte att vissa av de människorna som jag har träffat här har varit bra, tvärtom. Det finns många som jag idag ser som mina vänner och som jag hoppas att behålla kontakten med. Men jag tror att mycket skulle ha varit lättare om det hade funnits fler chanser att bryta arbetsvardagen.

När jag läser igenom vad jag har skrivet låter allt väldigt negativt men så har det inte varit. Jag har många fina minnen från Bryssel och skulle inte vilja byta bort mina erfarenheter. Nu ska jag åka hem till Sverige, hem till Malmö och försöka smälta allt jag har varit med om. Det är många intryck och känslor som behöver få landa. Jag har lärt mig mycket. Och jag har faktiskt verkligen haft det skitkul då och då! Efter att ha andats lite är det inte omöjligt att jag ger denna världen en ny chans men då hemma från Sverige, där finns större möjligheter att andras ibland. För jag tycker det är kul med politik och har jag en lite möjlighet att förändra vill jag ta den. Och jag har alltid sagt att det är i Sverige som jag är hemma.

Passar på att göra lite smygreklam för valet till Europaparlamentet den 7 juni 2009, gå och rösta. Det är viktigt!

Någon gång efter nyår bär det enligt min plan upp till Sthlm, vad som händer där vet jag inte. Men en sak är säker, jag ska våga chansa, följa mitt hjärta. Jag ska ha kul, leva. Livet är bara en gång och det är här och nu. Tar man inte risken att förlora har man aldrig chansen att vinna. Sen får vi se vart det leder mig…

Lagom?

Varför kan något aldrig vara lagom? Förra veckan hade jag absolut ingenting att göra, det var frustrerande. Nu helt plötsligt har jag fått en massa att göra den två sista veckorna. Jag känner mig nästan lite stressad. Motivationen är inte på topp så här nära slutet. Om två veckor från idag åker jag ju hem till Sverige! Känns lite konstigt att det snart är slut och att jag ska lämna denna fantasivärlden som kallas Bryssel. Tillbaka till verkligheten och det ska bli riktigt skönt!

Just nu håller jag på och försöker skriva en konferensrapport från en konferens som jag var på igår. Men det går inte bra, har fått skrivkramp . Känns som att allt jag skriver bli dåligt. Så kan det vara ibland men det är stressande.

Ikväll ska jag på julmingel på ett annat regionkontor. Det ryktas om att det ska ha riktigt bra mat där. Svensk julmat lagad av kockar som de flugit ner från Norrland. Igår var vi ute och åt tapas på kvällen. Det är kul när alla äter av varandras mat. Men min plan att vara nyttig och spara mig tills jag kommer hem till Sverige går inte så bra. December är ju en sån månad när mycket händer och de flesta aktiviterterna inkluderar någon form av mat.

Imorgon får jag besök av Linda och Julia. Det ska bli riktigt kul!

IKEA

Idag har jag varit på IKEA med chefen och handlat julmat till den adventslunch som vi ska ha på kontoret nästa vecka. Det är alltid trevligt att besöka IKEA, jag känner mig så svensk då. Det blev köttbullar till lunch där och vi lyckades t o m få kokt potatis till dem! Dock hade de inte så mycket julpyntning i varuhuset, det här med advent är tydligen inte samma grej här. Adventsljusstakar är ett nästintill okänt fenomen.

Det var svårt att vistas på svenskavdelningen. Så mycket gott att köpa. Jag har bestämt mig att hålla igen och spara mig för att kunna njuta extra när jag kommer hem men idag var det svårt. Så många lockelser, det krävdes stor självdisciplin för att stå emot. Jag handlade "bara" en falukorv och lite pepparkakor. Pepparkakorna har jag redan ätit upp så nu mår jag illa och det känns som magen ska spricka. Men jag har bara mig själv att skylla och jag tror nästan att det var värt det. Får promenera hem från jobbet idag.

Kyrkan

Idag har jag varit i kyrkan för första gången sedan, nä jag kommer faktiskt inte ihåg när jag var i kyrkan senaste. Var i alla fall i svenska kyrkan här i Bryssel på adventsgudstjänst. Egentligen var det trevligt men det är något med kyrkor som gör mig obekväm. De pratar om kärleksbudskapet till alla men samtidigt måste man vara inom en speciell mall för att passa in. Religion har skapat så mycket ondska och död i världen. Karl Marx sa att "religion är opium för folket", jag tänker inte ge mig på någon lång utläggning men det ligger något i det. Min filosofi får bli att alla får tro på vad de själva vill så länge de inte försöker tvinga på någon annan sin tro eller fördömer någon för deras syn på livet (så länge männskliga rättigheter respekteras). Då kanske världen blir en lite bättre plats. Idag tycker jag inte att det synsättet finns inom någon religion.

Nåja jag får försöka se det som att i utlandet är svenska kyrkan lika mycket en mötesplats för svenskar som en religiös plats. Och det var trevligt med lite adventsstämning med glögg, pepparkakor och lussekatter.

3 veckor kvar

Idag är det tre veckor kvar tills jag åker hem. Tre veckor som jag hoppas kommer att gå snabbt, mentalt är jag ju redan i Sverige. Fick mitt schema för jul igår och är väldigt nöjd. Jag kommer få jobba både jul- och nyårsafton, något som passar mig bra. Mycket kvällar på schemat vilket innebär att jag är fri på dagarna och dessutom får bra med OB. Har mitt första pass den 23 dec, det är nog bra, kan behöva att vara helt ledig fyra dagar när jag kommer hem. Längtar till tågen!

Det känns som att jag var varit dålig på att hålla kontakten med alla hemma i Sverige under min tid i Bryssel. Har lite dåligt samvete över det faktiskt. Om det är något som jag har kommit på är det ju att det är i Sverige som jag har mina riktiga vänner och där finns de som jag bryr mig om. Det måste bli bättring från min sida!

Uttråkad!

Okej, jag är uttråkad. Egentligen borde jag inte klaga, vara lite mer positiv, det finns många som har det bra mycket värre än mig men jag har tråkigt just nu. Absolut inget att göra på jobbet. Innan lunch frågade jag t o m om det fanns något att göra, de skulle fundera på det. Normalt är den frågan livsfarlig att ställa då de brukar ge mig en massa uppgifter att göra. Det är väl lite så att eftersom jag bara har drygt tre veckor kvar här börjar jag falla utanför allting. De andra arbetar mest med att planera inför 2009 och då kommer jag ju inte finnas kvar. Jag har läst alla nättidningar flera gånger, det händer inte tillräckligt mycket i världen för att de ska uppdateras i mitt tempo. Jag har besökt en massa fördrivatiden-sidor på nätet, nu börjar jag kunna de utantill. Fick ett tips om att börja läsa japanska tidningar, kanske skulle vara en idé för då måste jag lära mig japanska först och det lär ta lite tid.

Ikväll blir det iaf en liten sammankomst. Det är avskedsfest för A som lämnar Bryssel i helgen för att flytta till Paris. Ska bli skoj! Ja inte att A flyttar utan att ha fest så här en tisdag.

De små sakerna i livet

Det är de små sakerna i livet som gör det ibland. Igår när jag skulle laga middag stod jag och läste lite på pastapaketet medan jag väntade på att vattnet skulle börja koka så att jag kunde lägga i pastan. Det tog en stund innan jag reagerade på att jag läste på svenska! Varför säljer man i en belgisk mataffär pasta av de stora italienska märket, där det endast står på svenska och italienska? Jag tror inte att det ger belgarna någon hjälp men jag tyckte att det var trevligt.

Snö

Det har faktiskt snöat lite här idag. Inte så att det har lagt sig men man får glädja sig åt det lilla. Var nere på stan en sväng i dag och så hur mer och mer julskyltning börjar komma upp. Nästa helg är det första advent. Då ska jag äta pepparkakor och lyssna på julmusik. Kanske kommer jag även ha ett maraton med "Sunes jul", absolut en av de tre bästa julkalendrarna någonsin! Detta års kommer jag att kunna följa på SVTs hemsida, bra service. Fast ärligttalat var TVs julkalender bättre förr och det tror jag inte bara har att göra med att jag har blivit äldre och ändrat synsätt.

Det slår mig hur årstiderna har skiftat sen jag kom hit. Då var det fortfarande sommar och träden var gröna. Hösten kom och gick och nu är vintern här. Mycket har hänt och jag behöver komma hem för att sortera alla minnen och intryck härifrån. Komma hem och ta tillvara det och dem som verkligen betyder något för mig.

Matrecension

Då tänkte jag recensera maten igår:

Först fick vi en liten, liten svamp med lite, lite köttfärs med en liten bit ost och något blad av någon sort som aptitretare. Svampen och köttfärsen var god men åt i två små tuggor, inget att bli mätt på. Efter det fick vi bröd, mycket gott bröd. Vi fick nytt bröd hela kvällen och jag åt alldeles för mycket av det.

Till riktig förrätt fick vi getost och paprika inlindad i parmaskinka med fikon sidan om. Jag klarar verkligen inte paprika och gillar inte ost men lyckades tycka i mig några tuggor och se glad ut. Efter det bjöds det på smaksatt is för att rensa smaklökarna. Helt ok. Huvudrätten bestod av nåt som påminde om finare lasange. Vet inte riktigt vad som var i förutom kalvfärs, ibland är det bättre att inte veta. Jo jag vet att det var en massa spenat i för den försökte jag peta bort lite snyggt så gott det gick.

Efterrätten var bäst och den bestod inte av choklad! Istället var det en mycket god äpplekaka med vaniljglass.

Men jag blev mätt (övermätt tack vare allt bröd) och det är det viktigaste. Och det var trevligt att höra lite skvaller från universitet. Middag drog ut på tiden och var var inte hemma från närmare midnatt. Det är en konst att äta i över tre timmar. Kom på att jag faktiskt saknar Örebro Universitet lite.

I väntans tider...

Sitter och väntar på att klockan ska bli 20.00 för då ska jag bli bjuden på middag. Örebro universitet är här nere med en grupp och bjuder på finrestaurang. Egentligen förstår jag inte vitsen med finrestaurang. De gånger jag har varit på det här i Bryssel har jag inte tyckt att maten var speciellt god. Men det är kanske bara jag som inte har tillräckligt utvecklade smaklökar. Nu mår jag illa också. Kom hem lite efter 18.00 och var jättehungrig så jag åt en massa godis för att stilla det akuta behovet. Inte den bästa av idéer kanske. Men jag kan ju inte tacka nej till gratis mat från mitt gamla universitet. Det känns konstigt att skriva det, mitt gamla universitet...

Idag har jag varit på en av de bästa konferenserna hittills i Bryssel, den handlade om Kreativitet och Innovation. Det märktes på de som talade. De var konkreta och höll sig till ämnet. Dessutom hade de bra presentationer och lyckades engagera publiken. Mer sånt tack!